;)
På väg in mot leirdalen ser man Skagsnaebb på höger sida.
;)
Conny på väg upp mot Skagsnaebb
;)
Vidare upp mot toppen av Skagsnaebb
;)
På stetind hade jag inte med kameran, men en bild när vi kom tillbaka blev det med berget i bakgrunden
;)
Tältet i leirdalen och conny nere vid ån.
;)
Conny kollar läget från toppen av midtre tverbottind
;)
Conny på väg längs snökammen från midtre tverbottind
;)
Obligatoriska toppbilden... Midtre tverbottind (2106)
;)
Det drog snabb in mörka moln. På toppen av vestra tverbottind med norra tverbottind i bakgrunden.
;)
Conny i dummeldalsgrottorna
;)
Lite bouldering vid dummeldalen
Möter Conny utanför Eidsvoll och vi lastar över hans grejor till min bil. Kanske är tur att vi inte är mer än två då det blir mycket prylar. Sedan bär det av norrut. Strax innan vi kommer till Loom tar vi in på en camping och slår upp tältet.
Kokar linser och pasta och tittar lite på karta och förare innan vi somnar.
Det är Conny som har bäst koll på området då han varit där tidigare. Det är också han som har klätterföraren över området och karta. Han har sett ut några toppar han är sugen på.
När det är dags att laga frukost finner vi att det finns ett kök med grytor och spis som man kan använda. Hade vi vetat det i går kväll hade vi kunnat spara på stormköket. Vi kokar iaf vår havregrynsgröt här och sedan bär det av till Loom där fjällbutiken öppnar kl 09.00. Vi är lite osäkra på om vi behöver någon extra utrustning. Funderar på att hyra stegjärn och isyxa, men det slutar med att jag köper en isyxa och vi hoppar över stegjärnen. Så länge det inte är is så går det ju bra ändå.
Vidare mot Leirdalen för att hinna utnyttja det strålande vädret. Betalar 40kr för att få köra in på bomvägen i Leirdalen. Tidigt till vänster ligger Skagsnaebb, en häftig topp som Conny spanat in. Inget att tveka över. Vi packar ryggsäckarna och börjar gå. Första hindret blir att ta sig över bäcken hurra som rinner ner från Glaciären. Vi kommer torrskodda över och börjar gå mot östkammen. Vi går i ganska snabbt tempo och det känns bra. Längre upp blir det brantare. Vi friklättrar lite men tar sedan fram repet för att gå på löpande säkring. Men hur jag rotar i ryggsäcken så finns inte kilarna där. Kilarna som man ska säkra med genom att fästa dom i sprickor i berget. I min iver att komma iväg och tankspriddhet när jag packade dagstursäcken måste de ha blivit kvarlämnade i bilen medans jag bara har med expresslingorna och några vanliga slingor. Och då det var min uppgift att ta kilarna och Connys att ta repet så står vi nu här utan kilar. Visst går det att gå ner samma väg som vi kom men det är alltid svårare att gå ner. Så vi fortsätter uppåt. Vi är inknutna i repet och lägger lite säkringar genom att lägga slingor runt lämpliga klippformationer (precis som på den gamla goda tiden) även om det blir glest. Och egentligen så var det aldrig någon svårt klättring. Norrmännen hade säkert sprungit upp utan rep. Men upp på Skagsnaebb 2003 möh kommer vi.
Vi följer ryggen bort därifrån då vi tänkt följa kanten av glaciären Hurrbreen tillbaka. Vi blir dock sugna på att fortsätta upp på bakersta Skagsnaebb (2093m). Det ser brant ut men vi letar oss upp på sydsidan. En del 2-3 klättring och mycket lösa stenar.
Vi får ideen att istället för att gå ner på hurrbreen gå kammen hela vägen runt glaciären Storebreen. Vi har extrakläder med oss, men ingen mer mat än energikakorna och chokladen vi åt till lunch, men vi känner oss starka och pigga. Vi går i snön upp mot Hurrbretinden för att slippa den blockiga terrängen.
Det går fint och vi är snart uppe på Hurrbreetinden och vidare över Veslebratinden mot Storbreatinden (2018m)
Härifrån följer vi kammen mot storbreahoe. Men på ett ställe ser det ut att vara för brant att klättra ner säkert då man inte vet om det är lösa stenar så vi går tillbaka lite och går istället ner på västsidan av Storebreen och följer kanten av den ner. Vi går på snön som ligger på glaciären och är inknutna i 30m repet. Mot slutet går vi dock på blocken innanför glaciären och följer sluttningen ner. Sedan ska det bara vara att följa bäcken från glaciären och ner mot vägen. Nu är klockan 23.00 och det börjar bli mörkt.
Vi ser fram emot att kunna gå på vägen de 5km som är kvar till bilen. Men bron som är inritat på kartan stämmer inte, så för att nå den måste vi först över bäcken som ner från Storbreen. Det verkar inte gå att hoppa över så istället går vi bland riset bort mot bilen. Innan vi är framme ska vi ta oss över två bäckar till. Connys skor är redan blöta så vi använder dom för att vada över. Nu är man så trött att man bara har som mål att ta sig till bilen.
-Det är ju tur att det inte är så högt ris iallafall säger Conny uppmuntrande.
Dock är buskarna högre längre fram. Men det börjar iaf bli ljust så det är lättare att se var man går. Vi kommer fram till bilen 03.00 femton timmar efter att vi gett oss av. Vi stoppar i oss lite mat hittar en fin tältplats längre fram och ner i sovsäckarna.
Vi kommer upp nästa morgon och känner oss ganska slitna. Sulan på Connys kängor har släppt. (Det hjälpte inte att han limmade den innan han åkte) så det blir en tur in till Loom och Fjällbutiken igen. Sedan tillbaka till leirdalen. På vägen dit stannar vi och äter lunch. I klätterföraren står det att vid toppen av stetind kan man klättra 3-4 klättring. Annars kan man gå upp längs kammen.
Vi packar dagsturstursäckarna och ger oss av upp mot stetind. Det är ganska brant uppåt men det går bra. Vi hittar klättringsleden och jag gör mig klar att leda upp. Det är ¨fin klättring men svårt att hitta kil-lägg och jag är lite skakis. Kommer upp och gör standplats och Conny kommer efter. Leder upp nästa replängd och det blir långt mellan säkringarna, men klättringen känns under kontroll. I en spricka sitter redan en pitong så folk har klättrat här förr iaf. Jag löper nästan repet ut. Mycket lösa stenar i slutet där det inte är så brant. Då Conny nu är utom synhåll är det nästan omöjligt att höra vad han säger, trots att det är vindstilla, men vi lyckas kommunicera "säkring klar" och han kommer upp.
Resterande bit upp till toppen är lite flackare men lite 2-3 friklättring. Ner på östsidan. Det är brant men bitvis slingrar sig något som liknar en stig fram. Vi följer sedan ett brant snöfält ner. Med isyxan går det riktigt bra. Lättare än att gå bland lösa stenar. Men det tar tid. Vi kommer tillbaka till bilen kl. 23.00 , 9 timmar efter att vi startade men turen har ändå varit ungefär som vi planerade.
Nästa morgon är det ännu jobbigare att komma upp och klockan är nog 10.00 innan vi är igång. Efter frukost åker vi iväg till Leirvassbu, en turistanläggning där man kan bo och äta om man föredrar det framför tältliv. Vi lånar toaletten tittar ut en tur på kartan och kommer iväg ca kl. 12.00 upp mot Tverbottindan (2106) Vi följer ryggen upp och vidare till Store tverbottinden (2161) resans högsta punkt över havet. Vidare till Norra tverbottindan (2113) En dubbeltopp. Här ska det enligt klätterföraren finnas en alternativ klätterled upp på andra sidan.
Vi går upp på den sydvästligaste toppen. För att komma till den nordöstliga är det en 10 m lång och 0.5-1 m bred travers att ta sig över som stupar brant på båda sidor. Det känns utsatt så vi hittar en väg ner och sedan lätt friklättring upp på nordosttoppen. Väl uppe på den ser vi en norrman som men vandringsstav i ena handen tar sig över traversen. Då borde det gå att ta den tillbaka tycker Conny och jag följer efter.
Och mycket riktigt det gick.
Vi går kammen bort till Vestre tverbottindan. Härifrån ser man klätterleden på västsidan av Norra tverbottindan. Det ser utsatt ut och för att ta sig dit ska man gå över glaciären. Det får bli ett projekt till ett annat år. Vi följer kammen längre bort där det går att ta sig ner även om det är brant.Nu ser vi hur fort vädret kan ändras här. Det var strålande sol när vi gick men nu drar mörka moln förbi och det stänker lite regn. Men så fort vi fått på oss regnjackorna slutar det regna. Sedan kommer vi ner till vägen och har 5 km att gå tillbaka till bilen. Vi kommer tillbaka kl. 23.00. Nästa dag är vi om möjligt ännu mer slitna så vi bestämmer oss för att inte gå upp på fler toppar. Vi åker istället till dummeldalsgrottorna och kryper omkring lite där innan vi styr hemmåt. Stannar på en Camping utanför Kongsvinger och sedan vidare med bilen hem. En mycket rolig men inte speciellt avkopplande semestertur.